Den 6 december är sedan länge en betydelsefull dag i europeiskt julfirande. Datumet är tillägnat Sankt Nikolaus, biskopen av Myra på 300-talet, vars legender om givmildhet och omtanke lade grunden för flera av dagens julgestalter. I stora delar av Europa är Nikolausdagen en central händelse i adventstiden, medan den i Sverige främst är känd genom internationella influenser.
I länder som Nederländerna, Belgien, Tyskland och Österrike är natten mellan 5 och 6 december en högtid för barnen. De ställer ut skor eller stövlar i hopp om att Sankt Nikolaus ska lämna nötter, frukt, choklad och små presenter. Traditionen ses som en tidig föregångare till den moderna julklappsutdelningen.
Särskilt stark är traditionen i Nederländerna, där Sankt Nikolaus – Sinterklaas – anländer med båt från Spanien i mitten av november. Under veckorna fram till Pakjesavond den 5 december fylls städerna av parader, sånger och firande. Sinterklaas är klädd i biskopsdräkt och rider ofta genom städerna på sin vita häst.
Sinterklaas följeslagare: Zwarte Piet
En viktig och välkänd figur i det nederländska firandet är Zwarte Piet, Sinterklaas traditionella följeslagare. Historiskt har Zwarte Piet skildrats som en slags hjälpreda som delar ut godis, assisterar vid parader och skapar lekfull stämning runt barnen. Rollen har en lång tradition i Benelux-området och omnämns redan på 1800-talet.
Under senare år har gestaltningen av Zwarte Piet varit föremål för debatt i Nederländerna och internationellt. Den klassiska bilden – med svart ansikte, röda läppar och krullig peruk – har kritiserats för att innehålla stereotyper. Som svar har många städer, skolor och TV-kanaler moderniserat traditionen genom att införa ”Sot-Pieten” eller ”Regnbågs-Pieten”, där följeslagarna i stället har sotmärken från skorstenar eller färgglada drag utan koppling till etnicitet. På så sätt har man behållit karaktärens lekfulla funktion men anpassat uttrycket till nutida värderingar.
Påverkan på nordiskt julfirande
Sinterklaas och hans följeslagare har även påverkat utvecklingen av Santa Claus i USA, som i sin tur inspirerat den svenska jultomten. Därför kan Nikolausdagen ses som ett historiskt nav i flera av dagens jultraditioner – från presentutdelning till tomtens roll som barnens beskyddare.
6 december blir därmed en dag då man inte bara firar givmildhet och omtanke, utan även kan reflektera över hur traditioner förändras, utvecklas och anpassas till nya generationer.