Jultomten är en av de mest ikoniska figurerna i den svenska julen. Med sin röda dräkt, långa skägg och säck med klappar har han blivit en symbol för värme, generositet och julglädje. Men vem är egentligen jultomten? Var kommer han ifrån, och hur har hans utseende och betydelse förändrats över tid – särskilt här i Sverige?
I den här artikeln går vi igenom jultomtens ursprung, hans historiska rötter, influenser från andra kulturer samt hur den svenska jultomten vuxit fram till den karaktär vi känner idag.
📜 Jultomtens ursprung – en blandning av myter och helgon
Jultomtens historia är en sammanflätning av olika figurer och traditioner. Han har rötter i både fornnordisk folktro, kristna helgon, och moderna populärkulturella influenser.
1. Sankt Nikolaus
Den kristna legenden om Sankt Nikolaus, biskop i Myra på 300-talet, är en av de viktigaste grunderna för den moderna jultomten. Nikolaus var känd för sin generositet mot barn och fattiga, och hans helgondag den 6 december firas än idag i många länder – särskilt i Nederländerna där han är känd som Sinterklaas.
Sinterklaas kom sedermera att inspirera figuren Santa Claus i USA, som i sin tur har påverkat vår svenska jultomte.
2. Den nordiska tomten (gårdstomten)
I den nordiska folktron fanns gårdstomten – en liten, gråklädd varelse med långt skägg och röd luva, som höll vakt över gårdens djur och byggnader. Gårdstomten var ofta hjälpsam, men kunde också bli arg om han blev illa behandlad.
Gårdstomten hade inga kopplingar till julklappar, men han blev med tiden en central figur i svensk julkultur.
🇸🇪 Jultomtens ankomst till Sverige
Under 1800-talet började traditionen med att ge julklappar bli allt vanligare i Sverige, särskilt i borgerliga hem. I samband med detta växte tanken fram att någon också skulle dela ut klapparna – och då blev det naturligt att kombinera den nordiska gårdstomten med den kontinentala traditionen kring Sankt Nikolaus.
Den svenska jultomten blev därmed en unik hybrid: en liten, grå gårdstomte som tagit på sig rollen som klapputdelare. Det är också härifrån vi har den klassiska frasen:
”Finns det några snälla barn här?”
🎁 Jultomten som klapputdelare
I början av 1900-talet blev det allt vanligare att jultomten faktiskt kom hem till barnen på julafton och delade ut julklapparna personligen. Innan dess lades paketen ofta i julstrumpor eller under granen i hemlighet, utan att någon särskild person kom med dem.
I Sverige har det blivit en nästan unik tradition att jultomten knackar på dörren och personligen lämnar paketen. I många andra länder, som USA, Tyskland och Storbritannien, kommer tomten om natten när barnen sover.
Att utklä sig till tomte – ofta en pappa, farfar eller granne – blev snart en självklar del av julfirandet, särskilt i barnfamiljer.
📻 Media och tomtens popularitet
Jultomten blev en allt tydligare figur i media och reklam under 1900-talet. Bland annat har följande faktorer haft stor påverkan:
📕 Barnböcker och julsånger
Svenska barnböcker som ”Tomten” av Viktor Rydberg (med illustrationer av Jenny Nyström) hjälpte till att forma bilden av jultomten som en godhjärtad, gårdsboende figur med koppling till både tradition och julens värme.
Även sånger som ”Midnatt råder” (Tomtarnas julnatt) och ”Hej tomtegubbar” har hjälpt till att befästa tomten som julens självklara sagofigur.
🎨 Jenny Nyströms tomtar
Jenny Nyström är den konstnär som mer än någon annan format den svenska tomtens utseende. Hennes målningar från slutet av 1800-talet visar en tomte som är både snäll, mänsklig, hemtrevlig och fantasifull – ofta i röd luva, med ett leende på läpparna och säcken på ryggen.
Dessa bilder trycktes som vykort, affischer och tidningsillustrationer och blev snabbt stilbildande.
🥤 Coca-Colas påverkan på tomtens utseende
Många tror att Coca-Cola ”uppfann” jultomten. Det stämmer inte helt – men reklambilder från 1930-talet, skapade av Haddon Sundblom, populariserade bilden av tomten som en glad, rundlagd, rödklädd man med vitt skägg och röd mössa.
Den amerikanska tomtebilden spreds över hela världen, inklusive Sverige, och smälte gradvis samman med den svenska gårdstomten. Resultatet blev den jultomte vi idag känner igen – både på julkort, i reklam och hemma i vardagsrummet.
🎄 Jultomten i dagens Sverige
Idag är jultomten en självklar del av julfirandet i Sverige, oavsett religiös tro eller bakgrund. Han är symbolen för glädje, givmildhet, barnens förväntan och den magi som omger julen.
Så här ser tomtetraditionen oftast ut i Sverige:
- Tomten kommer på julafton (inte på natten, utan personligen).
- Han frågar: ”Finns det några snälla barn här?”
- Paketen läses upp och delas ut, ofta med rim.
- Tomten är utklädd – oftast en familjemedlem, ibland inhyrd eller hjälpsam granne.
I skolor, dagis och företag är det också vanligt med tomtebesök, tomteparader och tomteverkstäder, vilket gör att barnen får möta tomten flera gånger under december.
🎅 Variationer och moderna tolkningar
På senare år har tomten börjat få nya skepnader och tolkningar, särskilt i populärkultur och humor:
- Tomtemor och jultomtens hjälpare har fått större plats i barnböcker och filmer.
- Vissa familjer väljer att hoppa över tomtebesöket, särskilt om barnen är mycket små eller rädda.
- I andra familjer turas man om att vara tomte – ibland till och med med videohälsningar från ”Nordpolen”.
Även i invandrarfamiljer har tomtetraditionen fått fäste, ibland i kombination med egna kulturella firanden, vilket visar hur inkluderande och anpassningsbar jultomten är som figur.
✍️ Sammanfattning: Vem är jultomten?
Jultomten i Sverige är resultatet av hundratals år av traditioner, myter och kulturella influenser. Från fornnordiska gårdstomtar till kristna helgon, via amerikansk populärkultur och svensk konsthistoria, har tomten blivit en levande symbol för julens budskap: omtanke, generositet och magi.
Oavsett om han kommer med släde, knackar på dörren eller dyker upp i ett Zoom-möte från Nordpolen, så är tomten en del av svensk julidentitet – älskad av både barn och vuxna, från norr till söder.