Långfredagen är en av de mest allvarstyngda dagarna i det kristna kyrkoåret. Den infaller fredagen före påskdagen och markerar den dag då Jesus enligt Bibeln korsfästes och dog på Golgata. Namnet ”långfredag” kommer från den tunga och långa dagen av sorg och eftertanke som den symboliserar.
I kristen tradition är Långfredagen en dag för stillhet, fasta och reflektion. Det är en dag då man minns Jesu lidande och död för mänsklighetens skull. I kyrkor runt om i Sverige hålls ofta särskilda gudstjänster med fokus på Jesu sista timmar, hans korsfästelse och de religiösa budskap som är förknippade med hans offer.
Historiskt var Långfredagen i Sverige mycket strängt hållen. Fram till mitten av 1900-talet var det till exempel förbjudet med nöjen som biobesök, dans och till och med att spela kort. Dagen skulle präglas av tystnad och allvar, vilket även märktes i hemmet där barn ofta förväntades vara extra lugna.
I dag är Långfredagen fortfarande en röd dag, men den strikt religiösa prägeln har minskat. För många svenskar är det en inledning på påskledigheten – en dag för vila, kanske en vårpromenad eller tid med familjen. Men dess historiska och religiösa betydelse lever kvar i både kyrkliga sammanhang och traditioner.
Läs mer om röda dagar 2026. Vill du ha god framförhållning kan du se alla röda dagar 2027.