Den 23 mars är en dag som i den svenska kalendern står stadigt förankrad i det nordiska samarbetet. Det är nämligen Nordens dag, en dag som firas för att uppmärksamma det unika bandet mellan de nordiska länderna: Sverige, Danmark, Norge, Finland och Island, samt de självstyrande områdena Åland, Färöarna och Grönland.
Varför firas Nordens dag just idag?
Valet av datum är ingen slump. Den 23 mars 1962 undertecknades Helsingforsavtalet, vilket ofta beskrivs som Nordens ”grundlag”. Avtalet lade fundamentet för det samarbete vi ser idag inom ramen för Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet. Syftet var, och är än idag, att bevara och utveckla den nordiska gemenskapen inom rättsliga, kulturella och ekonomiska frågor. För oss som bor här innebär det praktiska fördelar vi ofta tar för givna, som den gemensamma arbetsmarknaden och möjligheten att resa fritt mellan länderna utan pass.
Folktro och tradition kring den 23 mars
Inom den gamla svenska folktron befinner vi oss nu i brytningstiden mellan vinter och vår. Den 23 mars infaller ofta i närheten av vårdagjämningen, och i bondesamhället var detta en tid då man noga observerade vädret. Det sades att om solen sken på denna dag, kunde man vänta sig ett gott år för grödan.
Firande och flaggning
Nordens dag firas inte med stora parader, men väl genom att de nordiska flaggorna ofta vajar sida vid sida vid offentliga byggnader. Det är en dag för seminarier, skolföretag och kulturella utbyten som påminner oss om att vi, trots våra olikheter, delar en gemensam historia, liknande språk och en stark värdegrund byggd på demokrati och tillit.
I år, när den 23 mars infaller under vårens tidiga uppvaknande, är det en perfekt dag att reflektera över vår plats i den nordiska familjen – en av världens äldsta och mest framgångsrika regionala samarbeten.
