P\u00e5sk\u00e4gget \u00e4r en av v\u00e5ra mest \u00e4lskade symboler, men dess historia str\u00e4cker sig l\u00e5ngt bortom de f\u00e4rgglada papp\u00e4gg fyllda med godis som vi ser i butikerna idag. \u00c4gget har i \u00e5rtusenden varit en universell symbol f\u00f6r liv, \u00e5terf\u00f6delse och fruktbarhet, och dess koppling till p\u00e5sken \u00e4r en fascinerande blandning av religi\u00f6sa regler och folklig tradition.<\/p>\n\n\n\n
Inom kristendomen symboliserar \u00e4gget Jesu uppst\u00e5ndelse; det h\u00e5rda skalet liknas vid graven, som bryts upp f\u00f6r att sl\u00e4ppa ut nytt liv. Men den praktiska anledningen till att vi \u00e4ter s\u00e5 mycket \u00e4gg just under p\u00e5sken har en mer jordn\u00e4ra f\u00f6rklaring. Under den 40 dagar l\u00e5nga fastan f\u00f6re p\u00e5sk var det f\u00f6rr f\u00f6rbjudet att \u00e4ta \u00e4gg. Samtidigt fortsatte h\u00f6norna att v\u00e4rpa i v\u00e5rsolen. N\u00e4r p\u00e5skdagen \u00e4ntligen kom fanns det d\u00e4rf\u00f6r ett enormt \u00f6verskott av \u00e4gg, vilket gjorde dem till den sj\u00e4lvklara festmaten.<\/p>\n\n\n\n
Traditionen att dekorera \u00e4gg \u00e4r mycket gammal. Redan under medeltiden f\u00e4rgades \u00e4gg, ofta med hj\u00e4lp av naturmaterial som l\u00f6ksskal (f\u00f6r gula\/bruna toner) eller bj\u00f6rkblad (f\u00f6r gr\u00f6nt). Att ge bort vackert dekorerade \u00e4gg blev en viktig social gest.<\/p>\n\n\n\n